Unfairness...
Vissa glider bara på en räkmacka fram...
jag mår inte särskillt bra just nu, och hatar framförallt förändringar... stora förändringar!
Allt är inte som det ska, har aldrig kännt mig såhär ensam på länge trots att jag har mina vänner runt omkring mig, känner mig så ''långt bort'' från allting.
För ett år sen hade jag min bästa vän i skolan, jag litade på, kunde både skratta och gråta med. Vilket jag inte har nu...
För ett år sen umgicks jag konstant med mina bästa vänner utanför skolan, kännde mig trygg med dom, behövde inte festa, dricka, göra det mest spontana vi kom på för att ha kul, vi kunde sitta i en säng en hel kväll och ha hur kul som helst. Detta saknar jag!
Visa har det för lätt, får precis vad dom vill, allt dom ber om...
jag är väll lite mittemellan.. försöker glädja mig av det jag har, speciellt när ja tänker på hur svårt andra har det, andra jag känner, sånna som står mig nära. Hur jag hör hur dåligt de mår...
Vissa andra har det värre än mig, hänt konstant negativa saker hela tiden, förlorat sina älskade anhöriga, nära på att förlora dom som betyder mest.
Hur många har det inte dött det senaste halvåret?
Hur mycket skit har det inte hänt de senaste månaderna?
jag orkar inte allt just nu,
orkar inte höra hur mina vänner mår...
Visst jag vill finnas där för mina vänner, vill veta, vill finnas,
men vill inte att de ska må dåligt,
speciellt inte en av dom som jag bryr mig mest om.
det är dom som får mig att överleva vardagen,
dom får mig att må bra,
dom jag kan bra med allt om,
dom som peppar mig till att gå vidare,
att tänka på annat... annat tills ja tänker på det dåliga igen.
dom får mig på gott humör så jag kan sikta in mig på nuet...
få mig tänka på andra tankar...
glömma det förflutna...
Just nu är det inte nått rätt, ''förlorat mina bästa vänner'' som jag kännt mig som tryggast med, nu känner jag mig inte trygg nånstans förutom när jag är hemma.. Vill hitta känslan där det är du&jag ... med vänner, killar vemsom helst.
Mår hellre dåligt, tar dina konsekvenser än att du ska må så dåligt... du har gått igenom så mycket.. fan sjukt.. är rädd, rädd för att förlora dig, rädd för att du ska må sämre, rädd för att när det fixat sig, kommer det en ny sak..
''On that time when everything was perfect, but i didn't relized it, until now''
jag mår inte särskillt bra just nu, och hatar framförallt förändringar... stora förändringar!
Allt är inte som det ska, har aldrig kännt mig såhär ensam på länge trots att jag har mina vänner runt omkring mig, känner mig så ''långt bort'' från allting.
För ett år sen hade jag min bästa vän i skolan, jag litade på, kunde både skratta och gråta med. Vilket jag inte har nu...
För ett år sen umgicks jag konstant med mina bästa vänner utanför skolan, kännde mig trygg med dom, behövde inte festa, dricka, göra det mest spontana vi kom på för att ha kul, vi kunde sitta i en säng en hel kväll och ha hur kul som helst. Detta saknar jag!
Visa har det för lätt, får precis vad dom vill, allt dom ber om...
jag är väll lite mittemellan.. försöker glädja mig av det jag har, speciellt när ja tänker på hur svårt andra har det, andra jag känner, sånna som står mig nära. Hur jag hör hur dåligt de mår...
Vissa andra har det värre än mig, hänt konstant negativa saker hela tiden, förlorat sina älskade anhöriga, nära på att förlora dom som betyder mest.
Hur många har det inte dött det senaste halvåret?
Hur mycket skit har det inte hänt de senaste månaderna?
jag orkar inte allt just nu,
orkar inte höra hur mina vänner mår...
Visst jag vill finnas där för mina vänner, vill veta, vill finnas,
men vill inte att de ska må dåligt,
speciellt inte en av dom som jag bryr mig mest om.
det är dom som får mig att överleva vardagen,
dom får mig att må bra,
dom jag kan bra med allt om,
dom som peppar mig till att gå vidare,
att tänka på annat... annat tills ja tänker på det dåliga igen.
dom får mig på gott humör så jag kan sikta in mig på nuet...
få mig tänka på andra tankar...
glömma det förflutna...
Just nu är det inte nått rätt, ''förlorat mina bästa vänner'' som jag kännt mig som tryggast med, nu känner jag mig inte trygg nånstans förutom när jag är hemma.. Vill hitta känslan där det är du&jag ... med vänner, killar vemsom helst.
Mår hellre dåligt, tar dina konsekvenser än att du ska må så dåligt... du har gått igenom så mycket.. fan sjukt.. är rädd, rädd för att förlora dig, rädd för att du ska må sämre, rädd för att när det fixat sig, kommer det en ny sak..
''On that time when everything was perfect, but i didn't relized it, until now''
I love you guys! I can explain how much when I have losed you....
Kommentarer
Trackback
